© 2015 av CMedacis AB, Cypressvägen 12, 231 76 Beddingestrand

Vilka effekter har

EXPONERING?

Många kemikalier framställda av människan, ökar miljöförstöringen. Det är idag ett välkänt faktum. Trots det, är det få av oss konsumenter som är medvetna om att många av dessa kemikalier som förstör vår natur även finns i våra hem. Flera oberoende kliniska studier har påvisat genom dammprover att en cocktail av kemikalier florerar i vår inomhusmiljö. En miljö vi dagligen vistas, andas och lever i. Flera av dessa kemikalier, var och en för sig, eller i kombination med varandra kan påverka vår hälsa negativt, främst när det gäller våra barn och ungdomar. Varför träder flickor in i puberteten vid en tidigare ålder idag, än vad de gjorde för femton år sedan? Varför föds en ökande mängd av babypojkar med könsmissbildningar? Varför utvecklar allt fler unga män testikelcancer? Kemiska cocktaileffekter föreslås vara en förklaring till dessa fynd.

 

Varför är barn och ungdomar främst i riskzonen? Exponeringen för kemikalier i hemmet påverkas av den tid som vi vistas inomhus. I Skandinavien tillbringar människor upp till 90 % av tiden inomhus. Små barn tillbringar mer tid i inomhusmiljö än vuxna. Barn tillbringar mycket tid nära golvet och i kontakt med andra ytor där damm finns. Barns hud är tunnare och kroppsytan i förhållande till volymen är större än vuxnas. Därmed är det potentiella hudupptaget av kemikalier större för barn och ungdomar än för vuxna. Barn är även extra känsliga, då utvecklingen av nervsystem, reproduktionsorgan och immunsystem kan påverkas av hormonstörande kemikalier, var och en för sig, eller i kombination med varandra (cocktaileffekten). Väldokumenterade studier om effekter av hormonstörande ämnen visar att hormonstörande i doser som anses säkra för sig, kan få allvarliga effekter när de blandas.

 

 

Vad är hormoner. Hormoner är kemiska substanser som bildas av särskilda celler i kroppen och transporteras med blodet till olika vävnader där det utövar sina effekter och medverkar till att reglera cellernas funktioner. Typiskt för hormoner är att de inte ingår i processer som reglerar, utan istället verkar som signalsubstanser som hämmar eller främjar olika processers förlopp. Merparten av våra hormoner produceras i körtlar. Viktiga hormonproducerande körtlar är sköldkörteln, bisköldkörtlarna, bukspottkörteln, hypofysen, binjurarna, könskörtlarna (testiklar och ovarier) och körtlarna i matsmältningskanalens slemhinnor. Nervsystemet utövar en stor del av sin påverkan på kroppen via hormonkörtlar och omvänt påverkar hormonerna i blodet nervsystemets funktion.

 

Vad tros ske när foster, barn och ungdomar exponeras för hormonstörande ämnen? Hormonstörande ämnen är ett samlingsnamn för ämnen som ändrar eller rubbar kroppens hormonsystem. Hur detta påverkar barn- och ungdomar kan vara allt från könsförändringar, infertilitet, allergi och beteendeförändring enligt kliniska studier som gjorts. Men sanningen är den att vi inte riktigt vet och anledningen till det är främst att det tar väldigt lång tid mellan exponering av hormonstörande kemikalier och effekt. Samt att hormonstörande ämnen följer inte den normala toxikologiska logiken, med ju högre dos desto mer risk. Dos-responsen är därför väldigt svår att fastställa.

 

 

 

 

 

 

 

Men allt pekar på att tidpunkten för exponering (vid yngre år) tros vara mer avgörande än själva mängden man utsätts för. Idag har ett flertal väldokumenterade studier runt om i världen påvisat att det finns kopplingar mellan exponering vid unga år av hormonstörande ämnen och så vitt skilda saker såsom hjärnans utveckling, astma, allergi och till och med vid obesitas (fetma). Hälsokonsekvenserna av hormonstörande kemikalier oroar bland annat världshälso-organisationen WHO som nyligen konstaterade att effekterna av hormonstörande ämnen troligen är underskattad, eftersom bevisningen för samband mellan exponering och skada tar väldigt lång tid.

 

Forskare idag vet väldigt lite om möjliga kombinationseffekter av alla de kemikalier som våra barn utsätts för i vår vardag och hur de påverkar deras kroppsliga framtida hälsa.  Men en viktig signal är ökningen av störd könsutveckling som tar sig flera olika uttryck.

Register och studier på nyfödda pojkar runt om i världen från 1960-talet och framåt visar en ökande frekvens, och oförklarligt stora regionala skillnader, av kryptorkism, det vill säga att testiklarna inte har vandrat ner i pungen vid förlossningen. På samma sätt kan vetenskapliga undersökningar visa en stadig ökning sedan 1980-talet av så kallad hypospadi, när urinröret på penis  mynnar ut på undersidan av penis eller i värsta fall redan vid pungen. Man kan även påvisa att unga män ända från 1940-talet succesivt sänkt sin spermakvalitet. Även andra signaler på störd könsutveckling finns, men är sämre vetenskapligt dokumenterade eller i en sådan liten utsträckning att det än är svårt att dra några slutsatser av den variation som finns. Varför problem med störd könsutveckling verkar drabba främst pojkar beror på att anläggningen av de manliga könsorganen är krångligare och helt hormonberoende - utan det manliga könshormonet testosteron får även foster med en Y - kromosom en i huvudsaklig kvinnlig utveckling. 

 

Forskarna har en hypotes.Alla de nämda tillstånden, ovan, där studier på barn visar en successiv försämring skulle kunna orsakas av störningar i hormonsignalerna. En hypotes är att det beror på hormonstörande ämnen i miljön. Som stöd för hypotesen finns både djurförsök och observationer av djur i det vilda som har drabbats på liknande sätt. I en studie i Kanada utsatte forskare en hel insjö för östrogener liknande de p-pillerrester som släpps ut från våra reningsverk och det fiskbestånd som de studerade slogs ut helt med tiden på grund av missbildade könsorgan och minskad fertilitet.

 

Många uppgifter tyder även på att förekomsten av adhd, autism och andra beteendestörningar liksom depression ökar i samhället. Och enligt forskarvärlden skulle det, rent mekaniskt, också kunna vara en effekt av hormonstörande kemikalier genom att hjärnans och nerv-

systemets utveckling påverkas av hormoner så som stresshormon, sköldkörtelhormon och östrogen och är därmed också väldigt känsligt för störande substanser. Studier pågår idag för att se om hormonstörande ämnen kan påverka fostret via hormonreceptorer som styr utvecklingen av nervsystemet, om så är fallet betyder det att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga. Men än så länge är det mesta hypoteser och forskare arbetar intensivt för att få mer kunskap.  Ställt mot all tvivel dock är att nyfödda barn idag föds med över 200 kemiska ämnen i blodet, vad det innebär vet man däremot inte säkert. Men att det är barnen som riskerar att drabbas mest av den kemikaliska cocktail vi utsätts för var dag  torde vi alla vara överens om. Eller? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I en svensk studie, så kallad DBH-studien*, fann man att olika kemikalier i damm och luft i inomhusmiljö kan kopplas till allergisk sjukdom. I denna svenska studie kunde koncentrationen av ftalater i damm från barnens sovrum kopplas till allergiska besvär hos barn. Studien visade även att kemikalier som kan relateras till  rengöringsmedel och vattenbaserade färger kan kopplas till både allergisk sjukdom och sensibilisering för vanliga allergener.

 

Skippa parfymerade rengöringsmedel

& vattenbaserade färger

LÄR DIG MER OM HORMONSTÖRANDE ÄMNEN

BRA SAKER ATT VETA

* År 2000 startade en ny studie i Sverige vid namn DBH-studien, som följer mer än 10 000 barn i Värmland. Det övergripande syftet med studien är att undersöka miljöfaktorer tidigt i livet och dess betydelse för både insjuknande i och tillfrisknande från astma och allergi senare i livet. DBH- studien genomförs dessutom i sju andra länder för att studera likheter och skillnader mellan olika världsdelar (Bulgarien, Singapore, Taiwan, Danmark, USA, Kina, Korea) och omfattar mer än 75 000 barn

 

  Vad som sker inom forskningsvärlden

gällande exponering av kemikalier

Ingen vill predika för mer städning, men på förskolor

är det extra viktigt med städrutiner.

 

Orsaken till detta råd är att förskolor ofta har mer av både bromerade flamskyddsmedel och ftalater i sitt damm jämfört med damm i bostäder. Anledningen är att de i större utsträckning har gamla stoppade möbler och sovmadrasser som innehåller bromerade flamskyddsmedel samt gamla PVC-golv och PVC-klädda sovmadrasser som innehåller ftalater. Bromerade flamskyddsmedel är en av de farliga kemikalierna där damm utgör en förhållandevis stor exponeringskälla, 25-50 % för barn i 1-2 års ålder.

 

Källa: www.naturskyddsföreningen.se