06 allrent

Idag finns det cirka 145 000 kemikalier registerade i världen, samtliga kemikalier riskbedöms en och en. Men så utsätts vi inte för dem i vår inomhusmiljö, istället förekommer en massa kemikalier samtidigt i luften eller i dammet vi andas in. Kemikalier som var och en inte behöver vara farliga men tillsammans kan ge stora skador. Forskarna kallar det cocktaileffekten.

Cocktaileffekten är ett annat ord för kombinationseffekter av kemikalier som kan ändra risken för biverkningar. Det innebär att även om exponering för en viss dos av en enda kemikalie inte i sig utgör en risk för effekter, kan det finnas en risk om det samtidigt finns exponering för andra ämnen. Forskare idag vet väldigt lite om möjliga kombinationseffekter av alla de kemikalier vi utsätts för i vår vardag och hur de påverkar vår kroppsliga hälsa. Däremot är det ställt mot all tvivel att nyfödda barn idag föds med över 200 kemiska ämnen i blodet, vad det innebär vet man dock inte riktigt säkert.

REACH-lagstiftningen. Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2007 i hela EU och står för Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals, eller på svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Systemet bygger på att det är tillverkaren eller importören som bär ansvaret för att kemikalierna de tillverkar eller släpper ut på marknaden inte orsakar skadliga effekter på hälsa och miljö. Tyvärr gäller inte REACH för de flesta av varor som importerats till EU, ett stort problem genom att många av våra hushållsvaror tillverkas utanför EU.

Reglerna är idag utformade utifrån traditionella toxikologiska principer. En toxisk dos identifieras och sedan antas en lägre dos vara säker, en så kallad tröskeldos.  Men för de flesta kemiska föreningar som kallas hormonstörande gäller inte denna princip. Studier har visat att låga halter av ett hormonstörande ämne kan sätta igång fysiologiska processer i kroppen medan höga halter däremot inte påverkar kroppen nämnvärt. Studier pekar även på att det tar många år mellan exponeringen av hormonstörande ämnen och uppkomsten av själva sjukdomen. Men att exponering (främst vid yngre ålder) av hormonstörande ämnen verkar vara mer avgörande än själva mängden är de flesta rörande överens om. Men forskarvärlden har olika syn på effekten av hormonstörande ämnen och därmed är det svårt att ta fram en definition för när ett ämne ska kunna kallas hormonstörande. Här finner vi en av orsakerna till att det idag inte finns någon "säker" gräns för hormonstörande ämnen, samt varför EU ännu inte satt upp kriterier för vad ett hormonstörande ämne är. 

Komplex fråga. För cirka tio år sedan togs en definiton fram, av WHO,  för vad det innebär för att ett ämne ska kunna kallas hormonstörande. För att ett ämne ska kunna kallas hormonstörande så ska det ha skadliga effekter på den som utsätts för dem eller dess barn. Men nyligen tog Endocrine Society (Endokrinologernas internationella organisation) fram en annan definition som säger att det räcker med att ett ämne påverkar någon effekt av ett hormon oavsett om det är skadligt eller inte. Nu gäller det för EU att finna en definition som alla kan acceptera och som även kan fungera praktiskt. Men båda definitionerna har sina problem. WHOs definition kräver grundliga bevis på skadliga effekter innan ett ämne ens kan kallas för hormonstörande medans Endocrine Societys definition inkluderar alla ämnen som påverkar hormoner från läkemedel (t ex p-piller) till en enkel grapefrukt. 

Sverige har agerat så gott de kunnat. Sverige var en av de länder som drev igenom REACH-lagstiftningen år 2007 samt förbjöd vissa hormonstörande mjukgörare (ftalater) i plastleksaker samma år som lagstiftningen trädde i kraft. Dessutom år 2011 förbjöd de nappflaskor som innehöll bisfenol A (förkortas BPA), och år 2012 kom ytterligare ett förbud mot bisfenol A i förpackningar för livsmedel avsedda för barn upp till tre år.

Att farliga kemikalier finns i våra hem och i vårt damm är väl undersökt idag. De farliga kemikalierna kommer från byggnaden (ex. byggmaterial, färg, elledningar) men även från våra konsumentprodukter såsom möbler, elektronik, kläder, leksaker, hygienartiklar, rengöringsmedel m. m.m. Det gör att vår inomhusmiljö tros ha en större inverkan på vår hälsa än vad man förut trott, detta gäller främst våra barn och ungdomar. 

Det är även väldokumenterat i dag att vi människor har farliga kemikalier i oss. Dessa får vi i oss via olika sätt, främst via livsmedel men även via luften och dammet vi inandas i vår inomhusmiljö. De studier som finns (via dammanalyser) har man främst koncentrerat sig på de kemikalier man vet är skadliga för människan, t ex ftalater, bromerade flamskyddsmedel och perflourerade ämnen. Men med tanke på att det finns cirka 145 000 olika kemikalier så får man nog anta att vi har väldigt lite kunskap om hur dessa agerar, främst tillsammans i kombination så som vi möter dom i vår inomhusmiljö. Att många sen är hormonstörande ämnen gör att man måste börja ta hänsyn till cocktaileffekten, som innebär att man summerar ALLA farliga ämnen som påverkar oss. Och inte som idag där en säker nivå sätts för varje enskild kemikalie.